Äntligen har mitt sista frostdatum passerat och jag kan börja plantera ut. Jag går efter SMHIs plan och lägger till en zon så mitten på maj tycker jag är rimligt. ”Järnätterna”, hör jag nån ropa och hytta med fingret. Ja, jag vet. De jäkla järnnätterna kan överraska. Det kan smälla till och bli kallt men då får jag helt enkelt täcka. Så kalla nätter som det varit den här våren så borde det vara slut nu. Nån måtta får det vara. Och jag orkar helt enkelt inte omskola en gång till. De behöver ner i jorden.
Sådderna gick väldigt överstyr i år. Slutade anteckna vad och när jag sådde ganska omgående. Det är så dumt! Fick slut på etiketter både vid sådder och omskolningar så överraskningarna lär bli många i år. Och nu när det är dags att plantera ut allt känns det som att jag har sått i princip fem olika sorter. Sjukt mycket aster, ännu mer risp, massor av flox, ohemult mycket lejongap och så lite gullkrage (why?) på det. Det blir en spännande rabatt. Och just ja, citrontagetes snöade jag in på ett tag… Mina Vanilla Alumia som jag alltid sår och som har en väldigt fin mjuk gul färg vägrade komma upp. Sådde tre påsar vid olika tillfällen men utan framgång. Fattar ingenting. Men så är det med sådder. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Alltid nån liten överraskning varje år.
Våren här har varit extremt torr med kalla nätter och varma dagar. Solen har lyst nästan två månader i sträck vilket innebär att det varit väldigt varmt i växthuset dagtid. Det har varit lite för bra kan man väl säga och en hel del blommar redan. Kul, ja, men jag undrar ju lite hur det kommer se ut i augusti. Får börja stödså lite saker att fylla ut med tänker jag i mina mest energiska stunder. I de mindre energiska stunderna inser jag att jag inte vill så ett enda frö till förrän nästa vår.
Flox Ethnie light och Ageratum Blue mink
Jag har nog över 1000 plantor i år. Alla får så klart inte plats men jag lyckas tränga ner förvånansvärt många. Ju fler plantor desto färre ogräs. Kolibrimynta är en favorit. Den luktar fantastisk och ger mycket färg. Den är ettårig men värd besväret. I år har jag sått tre sorter: Arizona Sunset, Apricot Sunset och Heather Queen.
Jag har också sått flera olika blomstertobak som jag hade planerat för olika rabatter. Lyckades dock blanda ihop dem lite så jag misstänker att det inte riktigt kommer bli som jag tänkt. Och så kan jag inte hitta trädgårdsnattviolen som jag vet att jag sådde samtidig. Jag misstänker att deras blad är så pass lika tobaken att man lätt kan ta fel på dem och att de fått fel etikett, eller snarare de fick inga etiketter alls för ”jag kommer kunna se skillnad på dem”. Så det lär bli en överraskning.
Blomstertobak Lime green
Jag brukar kalla min trädgård för en överraskningsträdgård för det blir många överraskningar varje år. Jag minns förvånansvärt lite av vad jag planterar från år till år och jag har en tendens att blanda ihop mina sådder. Men man kan ju alltid flytta på saker man inte är nöjd med. Eller så får de vara. Det beror på energinivån. Och ibland blir det till och med bättre än planerat. Jag är mest tacksam för att de flesta ändå tar sig och överlever min ganska omilda behandling. Järnnätter eller inte, nu sitter de där i rabatterna. Och jag är SMHIs mest frekventa app-användare. Och YR. Och Klart. För att minimera den överraskningen i alla fall
Och just ja, jag har ju närt ett ogräs vid min barm. Den kom så långt att den skulle upp i en P11 innan jag upptäckte det. Det hade definitivt blivit en överraskning😄.
Commentaires